Här låg under en period tre herrgårdar samtidigt, varav Södra Herrgården är den enda som finns kvar. Herrgården är idag privatbostad och Grums kommuns enda byggnadsminne. Det ursprungliga järnbruket låg vid älven rakt nedanför gården. Inga lämningar finns synliga av det idag.
Den äldsta herrgården Norra Herrgården var från 1650-talet. den revs delvis i början av 1800-talet och den kvarvarande delen användes som brukskontor fram till 1949. De sista resterna revs 1961.
Nya Norra Herrgården byggdes 1793-1796 och stod 90 graders vinkel mot de andra. Den ansågs vara en av de ståtligaste herrgårdarna i Värmland och fungerade som bostad för Borgviks brukspatroner fram till 1933 då den drabbades av soteld och brann ner. Idag är stengrunden fortfarande synlig.
I herrgårdsområdet finns även brukshandeln Boa. Handelsboden tillkom 1834 efter ett enhälligt sockenstämmobeslut sedan S.O Dahlström, trädgårdsmästare på bruket begärt att få öppna handel. Den ökande befolkningen aktualiserade behovet av en handel och dessutom var bolaget intresserade av inkomsterna av verksamheten. Här kunde bruksbefolkningen handla ”på bok” och på så sätt återgick en stor del av lönen till brukskassan.
Carl Andersson, mer känd som Calle i Boa, var den sista handlaren. Han drev Boa i 55 år och slutade med ålderns rätt 1980, 89 år gammal. Calle var känd som en skicklig och allmänt omtyckt affärsman och Boa erbjöd ett rikligt sortiment kännetecknande för den gamla tidens lanthandel.
Boa är öppen sommartid för hantverkförsäljning och museal lanthandel.